29 maj, 2007

Målning

Måla mig blå och kalla mig Picasso. Så gott som omgående efter att våra gäster hade åkt i söndags så kastade vi oss i målarkläderna och satte igång att måla. Vi hann med att grundmåla hela framsidan innan vi bestämde oss för att klockan var sen och att det var läge för en härlig varm dusch. Igår måndag och faktiskt även idag så märker vi av träningsvärken, lite i armarna men mest i benen. Det tar hårt att stå uppflugen på en stege ett stort antal timmar.

Som vanligt märker man av den berömda Heinz effekten. Det händer inget en bra stund och sedan händer allt. När vi inte hade färg så var det hyfsat lungt på jobbfronten, nu när vi har fått färgen och vill måla ja då har det i alla fall för Robbans del blivit hysteriskt mycket på jobbet. Det är bara att bita ihop, försöka hitta någon timme här och där och offra helgerna helt och hållet för att bli klar någon gång.

1 kommentar:

Anna sa...

vi är också snart i målarbranchen, vi måste först tvätta huset då det har stått sedan i september och därefter ska det grundas och målas så sommaren är räddad
Vi väntar nu på att en färgaffär ska öppna så att vi kan handla färgen