I trädgården pågår vårbruket för fullt. Genom att våren/försommaren var så pass sen i år så går det fort nu, väldigt fort. Det arbetas med så många saker på så många olika platser i trädgården. Det känns som vi arbetar överallt samtidigt och att vi aldrig hinner bli klara med något.
En sak som vi jobbar hårt mer är maskrosorna, eller snarare med att få gräsmattan fin efter vintern igen.
Gräsmattan har fått en giva gödsel i år och har faktiskt klippts en gång. Det stora arbetet, som verkar vara ändlöst, är att rensa maskrosor.
Vi har, efter att ha fluktat på grannen, skaffat oss ett maskrosjärn av att helt annat slag än vi tidigare har haft. Det är ett modernt verktyg som faktiskt funkar väldigt bra. Så länge maskrosorna är lite större. Hinkvis av uppdragna maskrosor har vi slängt i hönsgården. Gissa om hönsen är glada över att ha något grönt att krafsa i. Järnet gör ett bra jobb och mängden maskrosor i gräsmattan minska snabbt. De har dock inte förstått att vi inte längre vill ha dem kvar hos oss utan de växer bara upp igen. Vi kommer inte ge oss, vi ger inte upp förrän gräsmattan är helt ogräsfri.
Idag blev det påfyllning i hönsgården, Robban ville ersätta den höna som dog. När han var hos bonden så passade han på att köpa två, en vit och en brun. Två nya hjältar.
En höna som vi haft sedan tidigare var inte nöjd. Den passar också på att vädra sitt stora missnöje. Jösses vad den knorrar.
Den pickar och nafsar också på de andra hönsen. Undrar om inte någon mer blir ihjälmobbad inom kort.
Igår när hönshuset skulle öppnas på morgonen upptäcktes en död höna innanför dörröppningen.
En närmare inspektion visade att hönan, 'Tjatte', hade fått hjälp in i dödsriket.
Hon, hönan, var ordentligt sönderhackad och det såg ut som att stackaren var avblodad också. Det är synd när hönorna inte kan komma helt överrens, undrar om det beror på att vi inte har tupp
De tre andra hönorna var väldigt tillbakadragna, pickade i sig lite mat och gick snabbt in igen. De var så hela dagen. Vi tror att de känner sig lite skyldiga.
Under vår fågelmatare har småfåglarna under vintern vräkt ner en hel del fågelfrön av olika slag.
Tidigare har vi sett både rådjur och harar som mumsat i sig av gratismaten, idag var det skogsduvans tur att fastna på bild.
Efter ett envist arbetande, och med en del hjälp, fick Robban ihop sitt bygge i tid ändå.
Tjugo minuter efter den tid som bonden hade angivit var Robban på plats för att hämta hönsen, så pass sen var Robban med bygget.
Idag efter flera intensiva dagar är Robban stel och kantig, men bygget är inte helt färdigt så det blir till att sätta på sig arbetskläderna igen.
Hönsen som kommer från en äggproduktion är lite luggslitna just nu. Robban har blivit försäkrad om att de kommer att rugga och få nya fina fjädrar.
Vi får se hur det blir med det, vi kan ju alltid hoppas. Tantern är ju bitvis lite nakna just nu.
Allt arbete, hur jobbigt Robban än har tyckt att det har varit uppvägdes så lätt av en liten banal sak igår. När hönorna gått ut och huset inspekterades så upptäcktes den stora belöningen, ett ägg. Lycka
Vi har, efter att ha fluktat på grannen, skaffat oss ett maskrosjärn av att helt annat slag än vi tidigare har haft. Det är ett modernt verktyg som faktiskt funkar väldigt bra. Så länge maskrosorna är lite större. Hinkvis av uppdragna maskrosor har vi slängt i hönsgården. Gissa om hönsen är glada över att ha något grönt att krafsa i. Järnet gör ett bra jobb och mängden maskrosor i gräsmattan minska snabbt. De har dock inte förstått att vi inte längre vill ha dem kvar hos oss utan de växer bara upp igen. Vi kommer inte ge oss, vi ger inte upp förrän gräsmattan är helt ogräsfri.
